arrectus

arrectus

arrēctus, a, um, PAdi. m. Compar. (v. arrigo), emporgerichtet, emporstehend, auriculae, Col. 6, 29, 2: aures, Pelag. vet. 12. p. 55: oculis est arrectis, ibid. 29. p. 99: oculos habet arrectiores, ibid. 12. p. 55. – dah. v. Örtl., steil, jäh, pleraque Alpium ab Italia sicut breviora, ita arrectiora sunt, Liv. 21, 35, 11: saxa arrectiora, Solin. 9, 8.


http://www.zeno.org/Georges-1913. 1806–1895.

Игры ⚽ Поможем написать курсовую

Schlagen Sie auch in anderen Wörterbüchern nach:

Share the article and excerpts

Direct link
Do a right-click on the link above
and select “Copy Link”